Jag springer inte långt, inte hårt, och det enda jag har haft som mål är att upptäcka nya stigar i de andalusiska bergen. Jag springer for att komma ut och se mig kring, lufta benen och hjärnan, skaka loss de darrande benen efter klättring som inte går som en dans. Det är flott. Det är lite utav en semester. Det är fler apelsiner än kilometrar som konsumeras per dag!
Här är en liten filmsnutt från Ville de Abdalajis. Abdalajis dal. Det kanske var en av de stora morerna?
God jul!
