Tisdag i Tromsö. Regn och snö och en stark motvind. Hela intervallpasset. Jag bor uppe på toppen av Tromsön, och uppvärmningen blev en låång nedförsbacke, ned till en raksträcka med utsikt mot Kvalöya. Där kände jag mig lite proffsig. Eftersom jag körde lite löpskola. I cirka 1 minut.
Därefter började mitt intervallpass! Innan hade jag tänkt att jag skulle köra 2 minuters intervaller, men i sista minuten ändrade jag mig och körde 4 x 4 minuter med 2 minuters jogg-vila. Första intervallen var på raksträcka. Gött! Det känns nyttigt för mig att springa platt och snabbt. Tänka på hur kroppen rör sig, det känns ovant, att bara fokusera på att komma framåt. Men det går bortöver, och framåt.. 3.10-3.30 fart. Bra med ambiten ibland. Kul att komma hem och se sträckan, farten och pulsen!
Andra intervallern var i en uppförsbacke, där känner jag mig som hemma. Pulsen stiger fort och rörelsemönstret känns igen. 3.30 fart med en liten dipp på 4.30.
Tredje intervallern startade i nedförsbacke, sen uppförsbacke. Fort ned. Saktare upp. Låg puls. Till och med i uppförsbacken. Kändes svårt att få hjärtat att hamra fortare.
Fjärde intervallen var platt och bitvis på snö. Här var det lite tråkigt, och jag var hemskt sugen på jordnötsmör. 3.50 fart..
Summasummarum: jag var nöjd. Det är ju hur länge som helst som jag har pratat om att springa intervaller. Men nästa gång så hoppas jag på att banan är framstmällt så jag kan dundra ( 🙂 gillar det uttrycket) av några 800 hundringar. Det passet lär nog vänta på sig. Till efter Zegama.
Igår: solen strålade och jag känner mig (oroväckande) lugn inför de två sista tentorna jag har kvar. Så jag blev med på topptur. Sprekt folk, det är alltid härligt att gå med sådana. Som bara går, går och går. Och inte blir trött.
Jag blir alltid så förundrar, lycklig och sprallig när jag tänker på att jag bor i Tromsö. Det är mitt paradis.
Dagens tips:
Ut och plocka måsägg. Mumms. Men ät inte för många.
Tjingeling
