De 2 senaste veckorna har varit helt urusla vad det gäller träning. Eller hälsa rent allmänt ska jag kanske säga. Jag har prioriterat att plugga järnet, och träning kost och sömn har fått stå i skymundan.
Just nu jobbar jag på att komma tillbaka till en behaglig tillvaro. Det går väldigt bra, jag är nästan för bra på att ställa det för mig.
Nåväl. I lördags var det tävlingsdags! 21 km stig i Kristiansstad. På fredagsmorgonen hade jag ännu inte bestämt hur jag skulle ta mig ned. Uppladdningen blev nattkörning med 1 timmes sömn och en kaffe på bäckaborg (?) slottet. När jag kom till starten så kom jag dessutom på att jag inte hade ätit särskilt mycket. Ja om man inte räknar kaffe som mat det vill säga. Jag som brukar äta stora mängder tänkte att det skulle bli som en intressant studie. Lite mat vs mycket mat.
Starten kryllade av folk, både barn och vuxna och i området var stämmningen hög. Det var gríllning, sol och peppade människor. Det var alltså riktigt fint! För att jag skulle vakna till och själv komma i stämmning så tog jag en kaffe och dextrosol. Woho! Kände mig sjukt lätt i kroppen eftersom jag inte ätit så mycket de senaste dagarna p.g.a allt resande, och det var en ny känsla. Inte helt fel alltså!
Slingan vi sprang var väldigt fin. Annorlunda mot det jag tidigare sprungit för att det var så mjukt underlag! Fina skogsbäddar var som sammet mot fötterna. Helt underbart. Det var en snabb bana med få höjdmetrar och tekniska partier. Men det var vacker skogslöpning i all ära!
Som sagt kände jag mig ruskigt snabb på något ambivalent sätt. För jag borde inte vara i storform efter dessa nedbrytande veckor, och den sparsamma kosthållningen de senaste dygnen.
Jag gick ut AS hårt. Hårdare än vanligt. Ni vet ju att jag jämt skriver att jag går ut hårt. Jag låg femma efter drygt halva loppet. Men slutade 9 eller 10 totalt. Första dam blev jag också. Det var kul!
Helt ärligt tror jag att detta var det tyngsta lopp jag sprungit. Uppladdning är viktigt. Har jag dragit som lärdom efter denna strapats.
Så genom att vara destruktiv har jag fått några ledtrådar hur jag kan bli konstruktiv.
1) sömn är viktigt
2) mat är viktigt
3) känslan är viktig
Tagen av: Salomon trail tour Kristianstad.
Tack Härlövs if för ett fantastikt jobb!
Nu är jag konstruktiv istället för destruktiv och choklad är byggstenarna. Stunden är ljuv.
/Emelie
