För några dagar sedan sprang jag upp till stf stugan Blåhammaren. Mina gamla hemtrakter i Jämtlandsfjällen. Oh så jag njöt av transporten.
Och av den tysta morgonen där uppe på fjället. I Tromsö är det inte rikgtigt lika tyst.
Inte i alperna heller.
Det var så fint att känna att jag saknat detta. Det gör att jag uppskattar Tromsö och Alperna snäppet mer på något tvistat sätt.
Igår sprang jag sista tävlingen i Salomon trail tour, 10 km. Bra motstånd av Petra, Louise och Maria. Petra låg och flåsade mig i nacken de första kilometrarna och sedan tog Loise över. Det var himla kul! Jag pressade mig litegranna och drog ifrån den sista kilometern. Tappade en sko i den sista myren men då var det som bara 200 meter till mållinjen..
3,1,2. Flott!
Nu är det dags för mig att flyga till usa för att springa uroc. 100 km. Spännande och lite skrämmande att springa längre än jag någonsin gjort.
Emelie
