Bilden säger allt jag har att säga. Foto Iancorless.org
Jag är otroligt nöjd med tävlingen. Den var snabb. Som sig bör när det bara är 3100 höjdmeter fördelat på 71 km.
För några veckor sedan när jag bestämde mig för att springa Templiers tänkte jag att det är nog inte min typ utav tävling. Men ju mer jag börja lära känna mig själv som löpare desto mer har jag lutat åt att det kanske är min typ utav tävling ändå.
Jag är ju snabb på kortare tävlingar. Jag kan tydligen springa länge utan att må dåligt.
Under tävlingen kände jag mig superlätt och snabb och låg behagligt som tvåa. Det är skönt att inte behöva fundera på hur långt bak de andra är..
Men med en mage som krånglade, jag var tvungen att stanna 6 (!!) gånger, det är cirkadus 6 minuter. Och dessutom så kunde jag inte äta något under hela tävlingen. Jag var tom på energi men njöt av att springa med Lizzy Hawker (!).
Nuria vann. Den kvinnan!! Jag slutade tvåa efter en tight spurt mot Lizzy!
Nu tar jag semester ett tag.
På återhörande!
