I går var jag och en massa andra glada trail- gillande människor och sprang 21 km 430 höjdmeter i Norrköping. En del sprang 10 km och andra sprang 5 km.
Banan var superfin. Tänk vad städer kan luska fram! Myrmarker, långa branta uppförsbackar, skrevor som man nästan måste klättra upp, skogar och en massa härligt folk!
Jag är så glad att jag får vara med och uppleva och springa på alla dessa ställen! Allt har sin charm.
Min teamkamrat Andreas tog hem segern. Han är helt otrolig. Han är i en klass för sig!
Nåväl. Förra året så var jag 5 minuter efter honom på milen i tralltouren i Sundsvall. 6 minuter efter i Åre. Så igår tänkte jag att jag borde kunna vara runt 10-15 minuter efter på 21 km.
Jag går som vanligt ut hårt! Jag blir så girad 🙂 men hade i förväg bestämt att jag skulle ta det lugnt, kosa mig. Jag ska ju till Spanien och springa en bergsmaraton om några dagar!
Jag hittade en bra rygg som jag bestämde mig för att följa. Sagt och gjort. Det var skönt, behagligt och alldeles perfekt lagom genomkörare.
Andreas vann H 21 på 1.25 och jag kom 14 minuter efter. Hann dock inte prata med honom hur han kände sig, om han tog det lika “lugnt” som jag eller om han körde på. Det känns som en okej start på trailtouren för min del ivarjefall. Nästa lopp ska jag satsa på att vara 12 minuter bak. ( på 21 km!)
Mina lagkamrater Petra Kindlund: http://lopningforalla.se/index.php/bloggar/varabloggare/loparsnack-och-naringsrikt-med-petra
och Jonathan Thoresson: www.jonatanthoresson.se gjorde också fina tävlingar, Petra med en vinst på 10 km och Jonatan sprang på en bra tid trots vila och dåligt kaffe. Kaffe är mycket viktigt. Faktiskt.
Kos med jordgubbar och sol i Uppsala. Imorgon är jag hemma igen och jag är riktigt sugen på ett hårt träningspass! För benen är fräscha! Till skillnad från efter springcrossen, där var jag helt slut i dem.
Ha det underbart folkens!
