Jag kan räkna mina dagar i en pist på en hand. Det har som aldrig blivit av att åka i en pist när man har jobbat på fjällstationer med bara orädda fjäll, eller när man som liten gick på tur skidor. Efter ganska många år på telemark gick jag över till skidalpin utrustning, (skimo) och blev ju såld. Det är en lättvikts variant av Randonee.
Och även här så åker man ju bara offpist. Tävlingarna går ju inte en skidbacke.
Min teknik är nog inte den bästa, men jag är ganska säker på att åka offpist eftersom det är det enda jag har skidat, men så när jag kommer till en pist så känner jag mig inte riktigt hemma. Nog går det fort, och jisses vilken skillnad det är i benen, i trötthet! Första gången jag körde 1500 höjdmeter i en backe var jag inte trött i benen alls! Men 1500 meter offpist skriker benen av mjölksyra. Jag antar att det såklart är teknik också, jag har nog ingen teknik i pist att få mjölksyra..
Mitt projekt i helgen blir nog att åka lite mer i en pist, det kan ju inte skada att försöka få en bättre teknik i pist. Det ger mig nog bara fördelar offpist. Men såklart skidar jag uppför.. #Skimo !