Efter en säsong som kändes lång i september bestämde Kilian och jag mig för att vi behövde komma bort ifrån allt som hade med datorer och uppdatering av sociala medier att göra. Vi funderade på om vi skulle ta en semester till något ställe där det var varmt och skönt för att på samma sätt vila kroppen på en strand och inte lockas till bergen. Förra året efter Diagonale des Fous ( 160 km tävlingen jag sprang) så skulle vi vila en vecka på en strand. Men det gick inte alls. Efter 2 dagar sa jag lite försynt att vi kanske kunde kolla om bi kunde ändra våran retur resa?
Med det i tankarna bestämde vi oss för Nepal och Himalaya.
Planen var att ta med ett lättvikts tält, sovsäck och liggunderlag och kök så att vi kunde ta oss bortom byarna för att sova. Med ett ombyte, en tjock dunjacka, lite kläder utrustning och lite torkad mat slutade våra ryggsäckar på ca 10-12 kg. Det skulle inte gå att springa med, men det var helt överkomligt!
Första dagen gick vi ifrån Lukla till Tyangboche. I en lugn takt! Jag har svårt att förstå att folk gör det i normala fall på 3- 4 dagar! Men om man är osäker på acklimatiseringen så är det nog bra. Jag ville testa hur det gick att chocka kroppen lite! Med några dagar av vandring och en dag av klättring uppför ett högre berg ( det högsta jag varit!) så lämnade vi klättergrejer och tält utrustning och tog en springtur!
Eller springa och springa.. På 4000-5000 meter över havet var det mer att lunka. Men platt och utför gick bra.
Även om det blev en ganska så aktiv semester så tog jag någon dag då och då när jag bara satt och njöt av utsikten. Och primus kaffe, masala te och en god bok.
Ha det gott!
Emelie
