Skip to main content
Blog

Som att springa milen på 55 minuter

By December 27, 2011No Comments

1 månad av träning som inte känts som träning. Träning som bara är slentrian. Det har inte varit tråkig träning, bara lite medioker och stillsam. Det har inte varit en planerad vilomånad, och såhär i efterhand så tänker jag att det kan ha varit bra. Mest för att det skulle vara onödigt att tänka att det skulle vara dåligt.  

I stora drag försöker jag tänka ut hur de kommande veckorna/ månaderna ska se ut med träningsmängd men det är med lösa boliner. Även om jag gillar att tänka att jag är flexibel och inte så kräsen på hur träningen ska se ut så blir jag ändå jäkligt nöjd om jag fått till några veckor av optimal träning. Fart, uthållighet, styrka och en massa glädje. Det är det jag vill ha ut av min träning.

Veckorna i Andalusien kunde ha inneburit oändligt mycket mer löpning. Det finns en massa stigar och berg jag inte satt mina fötter i. Det får vara till en annan gång. Den mätta dagen är aldrig störst.

Klättringen som var en tilltänkt sysselsättning, blev lite medioker den med. För min del var det nedslående. Jag var nere på noll. För att göra det lätt förståeligt för alla löpare kan jag dra en liknelse:

Tänk att du springer milen på 37 minuter, det är bra men du är ingen Isabellah Andersson. I två år har du trappat ned lite på löpningen, men fortfarande haft som mål att underhålla konditionen, för löpsteget har du juh tänker du i ditt stilla sinne. Du kanske har åkt lite skidor och blivit allmänt starkare och känner dig i god form. Du vill testa hur löpformen är så du bestämmer dig för att klocka milen. Klockan stannar på 55 minuter.

Vad ska man göra? Finns inte gnistan kvar? Ska man bara gå vidare till sitt nya intresse? Jag antar att motivationen får bestämma. Omgivningen spelar en ganska stor roll om hur inspirerad man blir. Det bästa är att omge sig med människor och natur som inspirerar till vad man vill. Vare sig det är träning, arbete eller skola. Så tänker jag ivartfall.

Nåväl. Med veckor utan fasta ramar i Andalusien så tog godisgrisen i mig överhand. Mitt kollektiv i Umeå som nästan fått mig till att uppskatta enorma portioner av middag & lunch istället för en massa fikande skulle blivit besvikna.  Så nu är den isolerande vinterdräkten på!

Och jag är sugen på några givande träningsveckor!

Löparbilder gör mig glad!

God fortsättning hörrni! Hoppas ni har det underbart med en massa fin löpning!

 

Emelie

Mountain athlete, trail runner and ski mountaineer. Writer,mum and Co- founder of moonvalley.me. Living on a small farm in the Norwegian fjordlands!