Advanced week är förbi, det har varit en massa glädje, energi och
inspiration. Jag har speglat samma känslor hos de andra som hos mig själv. Sett
glädjen och ruset efter en vacker tur. Det har varit en fantastisk vecka.
I lördags var det en tävling i byn vi bodde i. Vertical K. Väldigt kort
och brant. Jag blev första dam. Det är många av tjejerna i internationella
teamet som är mer långdistansare, så jag räknas som en sprintare eftersom min
favorit distans är runt 30-50 K. Det är ovanligt att känna sig som en sprinter.
I söndags var det ett längre race, 19 km eller 35. Jag hade stor lust
att köra 35 men jag ville inte pusha foten. Jag fick en stor sten på den för
några dagar sedan och har haft lite ont i en sena efter det.Racet var underbart! Tekniskt. Brant upp, brant ned och däremellan lite
fina raksträckor med små pass att forcera. 19 km 1100 höjdmeter. Min tid var
1.40. första dam och trea totalt. De flesta av salomon-löparna sprang den
längre sträckan. Fröken Vokueva vann på damsidan och Mr Owens vann
på herrsidan.
Det känns som att formen är på ingång. Sommardräkten är strax på plats.
Nu ska jag strax börja ladda inför springcross och 3 peaks. Till veckan tänkte
jag vila lite från löpningen och köra några lugnare skidpass.
Ser mest ut som att jag mest bara legat med benen i kors. Här testas de nya Sense skorna. Oh jag är salig! Så lätt och följsam så det känns som att springa barfota. Ganska mjuk sula, bra grepp på alla möjliga slags underlag i torrt tillstånd. Jag skulle dock inte använda den vid blöta förhållanden.
Salomons skomästare!
Bästa Jen Segger, Salomons långdistanslöpare!
